Kära bloggare, Jag satt just här i min ensamhet inne på kontoret och tänkte på ni vet sånt där man tänker på vid den här tiden på dygnet, Livet, döden, kärleken. Och kom att tänka på Reine, Jag saknar honom något så otroligt mycket och jag kan fortfarande inte fatta att han togs ifrån mig så snabbt. Och jag kan inte fatta att jag var arg den sista gången jag träffade honom, Det rådet ska jag ge till er kära bloggare, lämna aldrig under vilka omständigheter som hest en konversation arga, det kan vara sista gången ni ser den personen. Men jag antar att det är fel av mig att klaga med tanke på vad jag faktiskt har, vänner, familj, blått nagellack.... Listan kan göras lång. Jag vet inte riktigt vad jag skall säga... Ha! detta blir ju inte ett dugg bättre av att jag sitter och lyssnar på sorgliga kärlekslåtar heller! Men jag antar att det är precis vad man behöver ibland. Lyssna på gamla låtar, minnas för hur jävla pissigt det än må kännas då så blir det bättre. Det är en dag imorgon och den bör inte kastas bort eller tas för given. Lev i nuet och lev fullt ut! Och även o jag aldrig ser Reine mer i det här livet så kanske i nästa! För jag, jag är inte bitter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar