Söndag 01.18

Kära bloggare, Vill ni veta en hemlighet? Klart ni vill! Alla vill vällan höra en hemlis, Här kommer den! Om man stryker med fingret över mitt högra ögonlock så nyser jag! Tro det eller ej! jag har vetat det ett tag men bestämde mig för att informera er om det idag! Detta har givetvis orsakat mig en del problem som tillexempel att folk tror att jag är idiot när jag sätter på ögonskugga;) Sitter och funderar på om det finns någon mer sån kul grej om mig...Jo! jag har ett ärr över mitt vänstra bröst som jag inte har någon känsel i! okej det var inte lika kul, men man kan ju inte vara kul jämt;) Jag märkte precis att jag är ovanligt glad ikväll, jag är inte riktigt säker på varför men jag tror att allting löser sig!;) Och på tal om något helt annat! jag vill passa på att klaga på hur otroligt lata folk har blivit! och anledningen till att jag kom och tänka på det var att jag just kom på mig själv med att tänka:"jag orkar inte gå på toa" Fatta vad lat man är då!!!! Så jag önskar er en fortsatt trevlig kväll mina damer och herrar för nu skall jag gå och "pudra näsan"

Fred på jorden

Olivia Christina Qwiberg

Lördag

Kära bloggare, det här blir bara ett kort inlägg pga utsvultenhet, infact... jag måste gå redan nu! så, Toodles! vill ni ha tag i mig så smsa;)

Fred på jorden.

Olivia Christina Qwiberg

Fredag 02:43

Kära bloggare, Just u gör jag, Olivia Christina Qwiberg följande 4 saker: Gråter, Fryser, Ser på gamla vänner avsnitt och dricker te. det är inte det sämsta faktiskt, man måste ju kunna se humorn i livet! I dagens samhälle behöver man vara, optimistisk, pessimistisk, realistisk, allt på samma gång! Vilket resulterar i kollektiv totalförvirring, inte undra på att antalet självmord stiger, Men!! de säger att hoppet är det sista som lämnar människan, och vid den teorin håller jag fast! Så för att kunna uppskatta livet, Se humorn! Tag lära av den mest misslyckade människan i Sanda, nämligen undertecknad. För trots rinnande mascara, regelbundna snyftningar och kolossala mängder te så sitter jag och nynnar på Monty Pytons "Always look at the bright side of life" Imorgon är en annan dag! Jag önskar er alla en fortsatt trevlig kväll.

Olivia Christina Qwiberg

Torsdag-Fredag

Kära bloggare, Jag satt just här i min ensamhet inne på kontoret och tänkte på ni vet sånt där man tänker på vid den här tiden på dygnet, Livet, döden, kärleken. Och kom att tänka på Reine, Jag saknar honom något så otroligt mycket och jag kan fortfarande inte fatta att han togs ifrån mig så snabbt. Och jag kan inte fatta att jag var arg den sista gången jag träffade honom, Det rådet ska jag ge till er kära bloggare, lämna aldrig under vilka omständigheter som hest en konversation arga, det kan vara sista gången ni ser den personen. Men jag antar att det är fel av mig att klaga med tanke på vad jag faktiskt har, vänner, familj, blått nagellack.... Listan kan göras lång. Jag vet inte riktigt vad jag skall säga... Ha! detta blir ju inte ett dugg bättre av att jag sitter och lyssnar på sorgliga kärlekslåtar heller! Men jag antar att det är precis vad man behöver ibland. Lyssna på gamla låtar, minnas för hur jävla pissigt det än må kännas då så blir det bättre. Det är en dag imorgon och den bör inte kastas bort eller tas för given. Lev i nuet och lev fullt ut! Och även o jag aldrig ser Reine mer i det här livet så kanske i nästa! För jag, jag är inte bitter.

Tisdag

Kära bloggare, Det är med handen på hjärtat och ironi i stämman som jag hälsar er. Jag har överlevt ännu en dag, vilket måste firas! Wiieee,skumpaa!! Okej, jag antar att jag var den enda som hoppade på bordet. Nej men allvarligt talat jag har en dröm,en vision att förmedla till världen, och det, mina kära bloggare, det, är vad den här bloggen handlar om! Drömmen, drömmen om att förändra världen! (inte konstigt att jag låter så bitter.) Men! hoppet är det sista som lämnar människan och jag dör hellre i försöket än låter bli att försöka. Vänta nu! Stoppa pressarna! "my fellow bloggers" jag fick ett sms! och jag citerar:"jag tycker det går segt för dig, kommer det inga nya inlägg" Bortset från att det var otroligt fräckt att försöka skynda på en plågad konstnärs själ, sätter det dessutom en del press på mig, Nu måste jag skriva om... om.. Mitt vardagsrum! Idag kom jag hem, glad i hågen och lyckligt ovetande om vad som skulle komma härnäst, Och vad får jag se i vardagsrummet, Ingenting! Inga möbler, Inga lampor, Ingenting! vilket givetvis resulterar i panik, och vad får jag veta! att en röd fondvägg ska sättas in! En fondvägg!!! Jag är för chockad för att kunna fortsätta mitt skrivande, (Nej det är jag igentligen inte, men jag börjar bli uttråkad) Och med det slutgiltiga erkännandet ber jag mina damer och herrar (och Frida) att få tacka för mig

Fred på jorden

Olivia Qwiberg